ਸਲੋਕੁ ਮਃ ੧ ॥
salok mahalaa 1 |
Salok, First Mehl:
ਨਾ ਮੈਲਾ ਨਾ ਧੁੰਧਲਾ ਨਾ ਭਗਵਾ ਨਾ ਕਚੁ ॥
naa mailaa naa dhundhalaa naa bhagavaa naa kach |
Neither dirty, nor dull, nor saffron, nor any color that fades.
ਨਾਨਕ ਲਾਲੋ ਲਾਲੁ ਹੈ ਸਚੈ ਰਤਾ ਸਚੁ ॥੧॥
naanak laalo laal hai sachai rataa sach |1|
O Nanak, crimson - deep crimson is the color of one who is imbued with the True Lord. ||1||
ਮਃ ੩ ॥
mahalaa 3 |
Third Mehl:
ਸਹਜਿ ਵਣਸਪਤਿ ਫੁਲੁ ਫਲੁ ਭਵਰੁ ਵਸੈ ਭੈ ਖੰਡਿ ॥
sehaj vanasapat ful fal bhavar vasai bhai khandd |
The bumble bee intuitively and fearlessly dwells among the vegetation, flowers and fruits.
ਨਾਨਕ ਤਰਵਰੁ ਏਕੁ ਹੈ ਏਕੋ ਫੁਲੁ ਭਿਰੰਗੁ ॥੨॥
naanak taravar ek hai eko ful bhirang |2|
O Nanak, there is only one tree, one flower, and one bumble bee. ||2||
ਪਉੜੀ ॥
paurree |
Pauree:
ਜੋ ਜਨ ਲੂਝਹਿ ਮਨੈ ਸਿਉ ਸੇ ਸੂਰੇ ਪਰਧਾਨਾ ॥
jo jan loojheh manai siau se soore paradhaanaa |
Those humble beings who struggle with their minds are brave and distinguished heroes.
ਹਰਿ ਸੇਤੀ ਸਦਾ ਮਿਲਿ ਰਹੇ ਜਿਨੀ ਆਪੁ ਪਛਾਨਾ ॥
har setee sadaa mil rahe jinee aap pachhaanaa |
Those who realize their own selves, remain forever united with the Lord.
ਗਿਆਨੀਆ ਕਾ ਇਹੁ ਮਹਤੁ ਹੈ ਮਨ ਮਾਹਿ ਸਮਾਨਾ ॥
giaaneea kaa ihu mehat hai man maeh samaanaa |
This is the glory of the spiritual teachers, that they remain absorbed in their mind.
ਹਰਿ ਜੀਉ ਕਾ ਮਹਲੁ ਪਾਇਆ ਸਚੁ ਲਾਇ ਧਿਆਨਾ ॥
har jeeo kaa mehal paaeaa sach laae dhiaanaa |
They attain the Mansion of the Lord's Presence, and focus their meditation on the True Lord.
ਜਿਨ ਗੁਰ ਪਰਸਾਦੀ ਮਨੁ ਜੀਤਿਆ ਜਗੁ ਤਿਨਹਿ ਜਿਤਾਨਾ ॥੮॥
jin gur parasaadee man jeetiaa jag tineh jitaanaa |8|
Those who conquer their own minds, by Guru's Grace, conquer the world. ||8||
ਸਲੋਕੁ ਮਃ ੩ ॥
salok mahalaa 3 |
Salok, Third Mehl:
ਜੋਗੀ ਹੋਵਾ ਜਗਿ ਭਵਾ ਘਰਿ ਘਰਿ ਭੀਖਿਆ ਲੇਉ ॥
jogee hovaa jag bhavaa ghar ghar bheekhiaa leo |
If I were to become a Yogi, and wander around the world, begging from door to door,
ਦਰਗਹ ਲੇਖਾ ਮੰਗੀਐ ਕਿਸੁ ਕਿਸੁ ਉਤਰੁ ਦੇਉ ॥
daragah lekhaa mangeeai kis kis utar deo |
then, when I am summoned to the Court of the Lord, what answer could I give?
ਭਿਖਿਆ ਨਾਮੁ ਸੰਤੋਖੁ ਮੜੀ ਸਦਾ ਸਚੁ ਹੈ ਨਾਲਿ ॥
bhikhiaa naam santokh marree sadaa sach hai naal |
The Naam, the Name of the Lord, is the charity I beg for; contentment is my temple. The True Lord is always with me.
ਭੇਖੀ ਹਾਥ ਨ ਲਧੀਆ ਸਭ ਬਧੀ ਜਮਕਾਲਿ ॥
bhekhee haath na ladheea sabh badhee jamakaal |
Nothing is obtained by wearing religious robes; all will be seized by the Messenger of Death.
ਨਾਨਕ ਗਲਾ ਝੂਠੀਆ ਸਚਾ ਨਾਮੁ ਸਮਾਲਿ ॥੧॥
naanak galaa jhoottheea sachaa naam samaal |1|
O Nanak, talk is false; contemplate the True Name. ||1||
ਮਃ ੩ ॥
mahalaa 3 |
Third Mehl:
ਜਿਤੁ ਦਰਿ ਲੇਖਾ ਮੰਗੀਐ ਸੋ ਦਰੁ ਸੇਵਿਹੁ ਨ ਕੋਇ ॥
jit dar lekhaa mangeeai so dar sevihu na koe |
Through that door, you will be called to account; do not serve at that door.
ਐਸਾ ਸਤਿਗੁਰੁ ਲੋੜਿ ਲਹੁ ਜਿਸੁ ਜੇਵਡੁ ਅਵਰੁ ਨ ਕੋਇ ॥
aisaa satigur lorr lahu jis jevadd avar na koe |
Seek and find such a True Guru, who has no equal in His greatness.
ਤਿਸੁ ਸਰਣਾਈ ਛੂਟੀਐ ਲੇਖਾ ਮੰਗੈ ਨ ਕੋਇ ॥
tis saranaaee chhootteeai lekhaa mangai na koe |
In His Sanctuary, one is released, and no one calls him to account.
ਸਚੁ ਦ੍ਰਿੜਾਏ ਸਚੁ ਦ੍ਰਿੜੁ ਸਚਾ ਓਹੁ ਸਬਦੁ ਦੇਇ ॥
sach drirraae sach drirr sachaa ohu sabad dee |
Truth is implanted within Him, and He implants Truth within others. He bestows the blessing of the True Shabad.
ਹਿਰਦੈ ਜਿਸ ਦੈ ਸਚੁ ਹੈ ਤਨੁ ਮਨੁ ਭੀ ਸਚਾ ਹੋਇ ॥
hiradai jis dai sach hai tan man bhee sachaa hoe |
One who has Truth within his heart - his body and mind are also true.
ਨਾਨਕ ਸਚੈ ਹੁਕਮਿ ਮੰਨਿਐ ਸਚੀ ਵਡਿਆਈ ਦੇਇ ॥
naanak sachai hukam maniai sachee vaddiaaee dee |
O Nanak, if one submits to the Hukam, the Command of the True Lord God, he is blessed with true glory and greatness.
ਸਚੇ ਮਾਹਿ ਸਮਾਵਸੀ ਜਿਸ ਨੋ ਨਦਰਿ ਕਰੇਇ ॥੨॥
sache maeh samaavasee jis no nadar karee |2|
He is immersed and merged in the True Lord, who blesses him with His Glance of Grace. ||2||
ਪਉੜੀ ॥
paurree |
Pauree:
ਸੂਰੇ ਏਹਿ ਨ ਆਖੀਅਹਿ ਅਹੰਕਾਰਿ ਮਰਹਿ ਦੁਖੁ ਪਾਵਹਿ ॥
soore ehi na aakheeeh ahankaar mareh dukh paaveh |
They are not called heroes, who die of egotism, suffering in pain.
ਅੰਧੇ ਆਪੁ ਨ ਪਛਾਣਨੀ ਦੂਜੈ ਪਚਿ ਜਾਵਹਿ ॥
andhe aap na pachhaananee doojai pach jaaveh |
The blind ones do not realize their own selves; in the love of duality, they rot.
ਅਤਿ ਕਰੋਧ ਸਿਉ ਲੂਝਦੇ ਅਗੈ ਪਿਛੈ ਦੁਖੁ ਪਾਵਹਿ ॥
at karodh siau loojhade agai pichhai dukh paaveh |
They struggle with great anger; here and hereafter, they suffer in pain.
ਹਰਿ ਜੀਉ ਅਹੰਕਾਰੁ ਨ ਭਾਵਈ ਵੇਦ ਕੂਕਿ ਸੁਣਾਵਹਿ ॥
har jeeo ahankaar na bhaavee ved kook sunaaveh |
The Dear Lord is not pleased by egotism; the Vedas proclaim this clearly.
ਅਹੰਕਾਰਿ ਮੁਏ ਸੇ ਵਿਗਤੀ ਗਏ ਮਰਿ ਜਨਮਹਿ ਫਿਰਿ ਆਵਹਿ ॥੯॥
ahankaar mue se vigatee ge mar janameh fir aaveh |9|
Those who die of egotism, shall not find salvation. They die, and are reborn in reincarnation. ||9||
ਸਲੋਕੁ ਮਃ ੩ ॥
salok mahalaa 3 |
Salok, Third Mehl:
ਕਾਗਉ ਹੋਇ ਨ ਊਜਲਾ ਲੋਹੇ ਨਾਵ ਨ ਪਾਰੁ ॥
kaagau hoe na aoojalaa lohe naav na paar |
The crow does not become white, and an iron boat does not float across.
ਪਿਰਮ ਪਦਾਰਥੁ ਮੰਨਿ ਲੈ ਧੰਨੁ ਸਵਾਰਣਹਾਰੁ ॥
piram padaarath man lai dhan savaaranahaar |
One who puts his faith in the treasure of his Beloved Lord is blessed; he exalts and embellishes others as well.
ਹੁਕਮੁ ਪਛਾਣੈ ਊਜਲਾ ਸਿਰਿ ਕਾਸਟ ਲੋਹਾ ਪਾਰਿ ॥
hukam pachhaanai aoojalaa sir kaasatt lohaa paar |
One who realizes the Hukam of God's Command - his face is radiant and bright; he floats across, like iron upon wood.
ਤ੍ਰਿਸਨਾ ਛੋਡੈ ਭੈ ਵਸੈ ਨਾਨਕ ਕਰਣੀ ਸਾਰੁ ॥੧॥
trisanaa chhoddai bhai vasai naanak karanee saar |1|
Forsake thirst and desire, and abide in the Fear of God; O Nanak, these are the most excellent actions. ||1||
ਮਃ ੩ ॥
mahalaa 3 |
Third Mehl:
ਮਾਰੂ ਮਾਰਣ ਜੋ ਗਏ ਮਾਰਿ ਨ ਸਕਹਿ ਗਵਾਰ ॥
maaroo maaran jo ge maar na sakeh gavaar |
The ignorant people who go to the desert to conquer their minds, are not able to conquer them.
ਨਾਨਕ ਜੇ ਇਹੁ ਮਾਰੀਐ ਗੁਰਸਬਦੀ ਵੀਚਾਰਿ ॥
naanak je ihu maareeai gurasabadee veechaar |
O Nanak, if this mind is to be conquered, one must contemplate the Word of the Guru's Shabad.
ਏਹੁ ਮਨੁ ਮਾਰਿਆ ਨਾ ਮਰੈ ਜੇ ਲੋਚੈ ਸਭੁ ਕੋਇ ॥
ehu man maariaa naa marai je lochai sabh koe |
This mind is not conquered by conquering it, even though everyone longs to do so.
ਨਾਨਕ ਮਨ ਹੀ ਕਉ ਮਨੁ ਮਾਰਸੀ ਜੇ ਸਤਿਗੁਰੁ ਭੇਟੈ ਸੋਇ ॥੨॥
naanak man hee kau man maarasee je satigur bhettai soe |2|
O Nanak, the mind itself conquers the mind, if one meets with the True Guru. ||2||
ਚੌਪਈ ॥
chauapee |
ਮਿਸਰ ਸਾਹ ਕੋ ਪੂਤ ਭਣਿਜੈ ॥
misar saah ko poot bhanijai |
ਯੂਸਫ ਖਾ ਤਿਹ ਨਾਮ ਕਹਿਜੈ ॥
yoosaf khaa tih naam kahijai |
ਜੋ ਅਬਲਾ ਤਿਹ ਨੈਕੁ ਨਿਹਾਰੈ ॥
jo abalaa tih naik nihaarai |
ਚਟ ਦੈ ਲਾਜ ਬਸਤ੍ਰ ਕੌ ਫਾਰੈ ॥੪॥
chatt dai laaj basatr kau faarai |4|
ਦੋਹਰਾ ॥
doharaa |
ਤਾ ਕੇ ਤਨ ਮੈ ਅਤਿ ਪ੍ਰਭਾ ਆਪਿ ਕਰੀ ਕਰਤਾਰ ॥
taa ke tan mai at prabhaa aap karee karataar |
ਪੈਗੰਬਰ ਅੰਬਰ ਤਿਸੈ ਕਹਤ ਸੁ ਬੁਧਿ ਬਿਚਾਰਿ ॥੫॥
paiganbar anbar tisai kehat su budh bichaar |5|
ਚੌਪਈ ॥
chauapee |
ਤਾ ਕੇ ਭ੍ਰਾਤ ਸਕਲ ਰਿਸਿ ਧਾਰੈ ॥
taa ke bhraat sakal ris dhaarai |
ਹਮ ਕ︀ਯੋਨ ਹੂੰ ਯੂਸਫ ਕੌ ਮਾਰੈ ॥
ham kayon hoon yoosaf kau maarai |
ਹਮਰੋ ਰੂਪ ਕਰਿਯੋ ਘਟ ਕਰਤਾ ॥
hamaro roop kariyo ghatt karataa |
ਯਾ ਕੋ ਰੂਪ ਦੁਖਨ ਕੋ ਹਰਤਾ ॥੬॥
yaa ko roop dukhan ko harataa |6|
ਤਾ ਕੋ ਲੈ ਅਖੇਟ ਕਹਿ ਗਏ ॥
taa ko lai akhett keh ge |
ਬਹੁ ਬਿਧਿ ਮ੍ਰਿਗਨ ਸੰਘਾਰਤ ਭਏ ॥
bahu bidh mrigan sanghaarat bhe |
ਅਧਿਕ ਪ︀ਯਾਸ ਜਬ ਤਾਹਿ ਸਤਾਯੋ ॥
adhik payaas jab taeh sataayo |
ਏਕ ਕੂਪ ਭ੍ਰਾਤਾਨ ਤਕਾਯੋ ॥੭॥
ek koop bhraataan takaayo |7|
ਤਹ ਹਮ ਜਾਇ ਪਾਨਿ ਸਭ ਪੀਯੈ ॥
teh ham jaae paan sabh peeyai |
ਸੋਕ ਨਿਵਾਰਿ ਸੁਖੀ ਹ੍ਵੈ ਜੀਯੈ ॥
sok nivaar sukhee hvai jeeyai |
ਯੂਸਫ ਬਾਤ ਨ ਪਾਵਤ ਭਯੋ ॥
yoosaf baat na paavat bhayo |
ਜਹ ਵਹ ਕੂਪ ਹੁਤੋ ਤਹ ਗਯੋ ॥੮॥
jeh veh koop huto teh gayo |8|
ਚਲਿ ਬਨ ਮੈ ਜਬ ਕੂਪ ਨਿਹਾਰਿਯੋ ॥
chal ban mai jab koop nihaariyo |
ਗਹਿ ਭਇਯਨ ਤਾ ਮੈ ਤਿਹ ਡਾਰਿਯੋ ॥
geh bheiyan taa mai tih ddaariyo |
ਘਰ ਯੌ ਆਨਿ ਸੰਦੇਸੋ ਦਯੋ ॥
ghar yau aan sandeso dayo |
ਯੂਸਫ ਆਜੁ ਸਿੰਘ ਭਖਿ ਲਯੋ ॥੯॥
yoosaf aaj singh bhakh layo |9|
ਖੋਜਿ ਸਕਲ ਯੂਸਫ ਕੋ ਹਾਰੇ ॥
khoj sakal yoosaf ko haare |
ਅਸੁਖ ਭਏ ਸੁਖ ਸਭੈ ਬਿਸਾਰੇ ॥
asukh bhe sukh sabhai bisaare |
ਤਹਾ ਏਕ ਸੌਦਾਗਰ ਆਯੋ ॥
tahaa ek sauadaagar aayo |
ਕੂਪ ਬਿਖੈ ਤੇ ਤਾ ਕਹ ਪਾਯੋ ॥੧੦॥
koop bikhai te taa keh paayo |10|
ਤਾ ਕਹ ਸੰਗ ਅਪੁਨੇ ਕਰਿ ਲਯੋ ॥
taa keh sang apune kar layo |
ਬੇਚਨ ਸਾਹ ਰੂਮ ਕੇ ਗਯੋ ॥
bechan saah room ke gayo |
ਅਧਿਕ ਮੋਲ ਕੋਊ ਨਹਿ ਲੇਵੈ ॥
adhik mol koaoo neh levai |
ਗ੍ਰਿਹ ਕੋ ਕਾਢਿ ਸਕਲ ਧਨੁ ਦੇਵੈ ॥੧੧॥
grih ko kaadt sakal dhan devai |11|
ਦੋਹਰਾ ॥
doharaa |
ਜਬੈ ਜਲੀਖਾ ਯੂਸਫਹਿ ਰੂਪ ਬਿਲੋਕ︀ਯੋ ਜਾਇ ॥
jabai jaleekhaa yoosafeh roop bilokayo jaae |
ਬਸੁ ਅਸੁ ਦੈ ਤਾ ਕੋ ਤੁਰਤ ਲਿਯੋ ਸੁ ਮੋਲ ਬਨਾਇ ॥੧੨॥
bas as dai taa ko turat liyo su mol banaae |12|
ਚੌਪਈ ॥
chauapee |
ਮੁਖ ਮਾਗ︀ਯੋ ਤਾ ਕੋ ਧਨੁ ਦਿਯੋ ॥
mukh maagayo taa ko dhan diyo |
ਯੂਸਫ ਮੋਲ ਅਮੋਲਕ ਲਿਯੋ ॥
yoosaf mol amolak liyo |
ਭਾਤਿ ਭਾਤਿ ਸੇਤੀ ਤਿਹ ਪਾਰਿਯੋ ॥
bhaat bhaat setee tih paariyo |
ਬਡੋ ਭਯੋ ਇਹ ਭਾਤਿ ਉਚਾਰਿਯੋ ॥੧੩॥
baddo bhayo ih bhaat uchaariyo |13|
ਚਿਤ੍ਰਸਾਲ ਤਾ ਕੌ ਲੈ ਗਈ ॥
chitrasaal taa kau lai gee |
ਨਾਨਾ ਚਿਤ੍ਰ ਦਿਖਾਵਤ ਭਈ ॥
naanaa chitr dikhaavat bhee |
ਅਧਿਕ ਯੂਸਫਹਿ ਜਬੈ ਰਿਝਾਯੋ ॥
adhik yoosafeh jabai rijhaayo |
ਤਬ ਤਾ ਸੋ ਯੌ ਬਚਨ ਸੁਨਾਯੋ ॥੧੪॥
tab taa so yau bachan sunaayo |14|
ਹਮ ਤੁਮ ਆਜੁ ਕਰੈ ਰਤਿ ਦੋਊ ॥
ham tum aaj karai rat doaoo |
ਹੈ ਨ ਇਹਾ ਠਾਢੋ ਜਨ ਕੋਊ ॥
hai na ihaa tthaadto jan koaoo |
ਕਵਨ ਲਖੇ ਕਾ ਸੋ ਕੋਊ ਕਹਿ ਹੈ ॥
kavan lakhe kaa so koaoo keh hai |
ਹ︀ਯਾਂ ਕੋ ਆਨਿ ਰਮਤ ਹਮ ਗਹਿ ਹੈ ॥੧੫॥
hayaan ko aan ramat ham geh hai |15|
ਦੋਹਰਾ ॥
doharaa |
ਮੈ ਤਰੁਨੀ ਤੁਮ ਹੂੰ ਤਰੁਨ ਦੁਹੂੰਅਨ ਰੂਪ ਅਪਾਰ ॥
mai tarunee tum hoon tarun duhoonan roop apaar |
ਸੰਕ ਤ︀ਯਾਗਿ ਰਤਿ ਕੀਜਿਯੈ ਕਤ ਜਕਿ ਰਹੇ ਕੁਮਾਰ ॥੧੬॥
sank tayaag rat keejiyai kat jak rahe kumaar |16|
ਚੌਪਈ ॥
chauapee |
ਤੈ ਜੁ ਕਹਤ ਨਹਿ ਕੋਊ ਨਿਹਾਰੈ ॥
tai ju kehat neh koaoo nihaarai |
ਆਂਧਰ ਜ︀ਯੋਂ ਤੈ ਬਚਨ ਉਚਾਰੈ ॥
aandhar jayon tai bachan uchaarai |
ਸਾਖੀ ਸਾਤ ਸੰਗ ਕੇ ਲਹਿ ਹੈ ॥
saakhee saat sang ke leh hai |
ਅਬ ਹੀ ਜਾਇ ਧਰਮ ਤਨ ਕਹਿ ਹੈ ॥੧੭॥
ab hee jaae dharam tan keh hai |17|
ਅੜਿਲ ॥
arril |
ਧਰਮਰਾਇ ਕੀ ਸਭਾ ਜਬੈ ਦੋਊ ਜਾਇ ਹੈਂ ॥
dharamaraae kee sabhaa jabai doaoo jaae hain |
ਕਹਾ ਬਦਨ ਲੈ ਤਾ ਸੌ ਉਤ੍ਰ ਦਿਯਾਇ ਹੈ ॥
kahaa badan lai taa sau utr diyaae hai |
ਇਨ ਬਾਤਨ ਕੌ ਤੈ ਤ੍ਰਿਯ ਕਹਾ ਬਿਚਾਰਈ ॥
ein baatan kau tai triy kahaa bichaaree |
ਹੋ ਮਹਾ ਨਰਕ ਕੇ ਬੀਚ ਨ ਮੋ ਕੌ ਡਾਰਈ ॥੧੮॥
ho mahaa narak ke beech na mo kau ddaaree |18|
ਸਾਲਗ੍ਰਾਮ ਪਰਮੇਸ੍ਰ ਇਹੀ ਗਤਿ ਤੇ ਭਏ ॥
saalagraam paramesr ihee gat te bhe |
ਦਸ ਰਾਵਨ ਕੇ ਸੀਸ ਇਹੀ ਬਾਤਨ ਗਏ ॥
das raavan ke sees ihee baatan ge |
ਸਹਸ ਭਗਨ ਬਾਸਵ ਯਾਹੀ ਤੇ ਪਾਇਯੋ ॥
sehas bhagan baasav yaahee te paaeiyo |
ਹੋ ਇਨ ਬਾਤਨ ਤੇ ਮਦਨ ਅਨੰਗ ਕਹਾਇਯੋ ॥੧੯॥
ho in baatan te madan anang kahaaeiyo |19|
ਇਨ ਬਾਤਨ ਤੇ ਚੰਦ੍ਰ ਕਲੰਕਤਿ ਤਨ ਭਏ ॥
ein baatan te chandr kalankat tan bhe |
ਸੁੰਭ ਅਸੁੰਭ ਅਸੁਰਿੰਦ੍ਰ ਸਦਨ ਜਮ ਕੇ ਗਏ ॥
sunbh asunbh asurindr sadan jam ke ge |
ਇਹੀ ਕਾਜ ਕ੍ਰੀਚਕ ਕ੍ਰੀਚਕਨ ਖਪਾਯੋ ॥
eihee kaaj kreechak kreechakan khapaayo |
ਹੋ ਧਰਮਰਾਟ ਦਾਸੀ ਸੁਤ ਬਿਦੁਰ ਕਹਾਇਯੋ ॥੨੦॥
ho dharamaraatt daasee sut bidur kahaaeiyo |20|
ਸੁਨਿ ਸੁੰਦਰਿ ਤਵ ਸੰਗ ਭੋਗ ਮੋ ਤੇ ਨਹਿ ਹੋਈ ॥
sun sundar tav sang bhog mo te neh hoee |
ਸਿਵ ਸਨਕਾਦਿਕ ਕੋਟਿ ਕਹੈ ਮਿਲਿ ਕੈ ਸਭ ਕੋਈ ॥
siv sanakaadik kott kahai mil kai sabh koee |
ਯੌ ਕਹਿ ਕੈ ਭਜਿ ਚਲ︀ਯੋ ਬਾਲ ਠਾਢੀ ਲਹਿਯੋ ॥
yau keh kai bhaj chalayo baal tthaadtee lahiyo |
ਹੋ ਗਹਿ ਕੈ ਕਰਿ ਸੋ ਐਂਚ ਤਾਹਿ ਦਾਮਨ ਗਹਿਯੋ ॥੨੧॥
ho geh kai kar so ainch taeh daaman gahiyo |21|